Det minskar stressen, sjukfrånvaron på arbetsplatser och det ökar livsglädjen och livslängden. Det handlar inte om ett nytt mirakelpreparat, nej vi talar om compassion. Forskningen om compassion är glödhet och nu samlas forskarna i tvärvetenskapliga projekt för att se hur compassion kan göra världen bättre.
Text: Nadia Dyberg
(Denna artikel är från en av våra tidigare pappersutgåvor.)
Greed is good, sa finansmagnaten Gordon Gekko i filmen Wall Street 1987 och inspirerade samtidigt finansmän i västvärlden att göra som han, att kliva över lik för att maximera sin egen plånbok. Allt är såklart inte Gordon Gekkos fel men under de senaste decennierna har vinstmaximering och kvartalskapitalism regerat i näringslivet. Olönsamma verksamheter har rationaliserats och de som fått behålla jobben har fått arbeta hårdare för att hålla produktiviteten uppe. Men nu kommer baksmällan och har blivit högst kännbar för samhället och företagen.
Stressen och ohälsan kostar pengar. Och det är inga småsummor. Det har dessutom visat sig att företag som inte tar hand om sin personal blir mindre lönsamma eftersom de får dåligt rykte och har stora kostnader för sjukskrivningar. Företag som tar väl hand om sin personal blir populära både bland medarbetare och sina kunder. I forskarvärlden kallas dessa företag compassiondrivna.
Compassion har precis som mindfulness när det kom för cirka fyrtio år sedan blivit ett svenskt begrepp och compassion går inte att översätta direkt till medkänsla. Definitionen av compassion är att man kan se att någon lider, känna empati för den som plågas och att man agerar för att göra något åt det. Compassion är kittet som håller samman familjer och samhällen. Medkänsla är också en central del i de stora religionerna. Men någonstans på vägen till 2000-talet tappade vi bort oss.
Forskningsintresse
Vetenskapen har gjort stora framsteg i behandling av störningar i det mänskliga sinnet, men än så änge har det forskats betydligt mindre på positiva egenskaper i det mänskliga sinnet inklusive med-känsla, altruism och empati. Dessa prosociala egenskaper är medfödda och utgör själva kärnan i vår mänsklighet. Vår förmåga att känna medkänsla har säkerställt överlevnaden och blomstrandet av vår art under årtusenden. Av den anledningen bildade neurokirurgen James Doty år 2008 Center for Compassion and Altruism Research and Education, CCARE, vid Stanford University medicinska fakultet. Syftet var att skapa en tvärvetenskaplig plattform för forskning inom compassion och altruism. Dalai Lama som är kanske världens främste förespråkare av compassion deltog i invigningen och är sedan dess en flitigt återkommande föreläsare vid centret.
Svenska stressforskaren och läkaren Walter Osika deltog i ett av dessa möten med Dalai Lama och forskare på CCARE, och blev inspirerad. Tillsammans med ett antal kolleger sjösatte de den svenska varianten, Center for Social Sustainability, CSS vid Karolinska Institutet. Sverige och USA ligger långt fram när det gäller intresset och forskning om compassion och social hållbarhet som syftar till att effektivisera och fördjupa samverkan mellan människor. CSS är det första i sitt slag i Europa och i fokus står begreppen medkänsla och altruism, och vilka faktorer och processer som skapar förutsättningar för social hållbarhet.
Intresset är stort från forskare från olika vetenskapsområden och här långt har forskningen visat att det finns stora välfärdsvinster både för individen och för samhället om människor känner medkänsla.
Att bry sig om och aktivt hjälpa andra gör oss mindre känsliga mot stress, stärker immunförsvaret och eftersom en signal sänds till hjärnans belöningssystem så gör det oss också lyckligare och mer tillfreds. Det vet forskarna, nu gäller det att frälsa omvärlden. Men går det att övertyga personer som Gordon Gekko att de blir lyckligare om de har compassion? Går det att lära gamla hundar att sitta?
Dr. Daniel E Martin, vid CCARE vid Stanford, inriktar sig på att försöka förmedla kunskapen om vilka positiva effekter compassion har till näringslivet. Frågan han försöker besvara är: Hur ska vi få våra handelsstudenter att inte förlora sin compassion och bli otrevliga typer när de gör karriär och klättrar till ledande positioner i samhället?
Förnuft och känsla
Daniel E Martin som har en bakgrund i socialpsykologi undervisade i företagsekonomi och management vid California State University där han intresserade sig för att undersöka vad som driver människor i hierarkier. Han fann att de personer som vill hålla fast vid hierarkier oftast är personer som också klättrar högt i karriärstegen. De får ledande befattningar i företag och i samhället och därmed också makt att påverka andra människors liv. Daniel E Martin såg att dessa ledare i hög grad var social dominansorienterade. De var egoistiska, tog sig fram genom att trampa på andra, spred dålig stämning och rädsla i sina organisationer. Men de var också mer stressade och ångestfyllda än andra. De mådde dåligt för att de saknade compassion. Problemet för deras egen del, var inte att de saknade medkänsla med andra, utan att de saknade medkänsla med sig själva.
– De var sina egna värsta kritiker. De gav inte sig själva något utrymme för misslyckande. De var rädda för medkänsla, både att ge och ta emot.
Plötsligt insåg Daniel E Martin att beskrivningen passade otäckt bra in på honom själv.
– Det var för deprimerande, så jag bestämde mig för att inrikta mig på något mer positivt, säger Daniel E Martin och förklarar därmed varför han lämnade lärarjobbet på California State University för att forska i compassion vid CCARE vid Stanford.
Samtidigt håller han med om att det kan löna sig att vara compassiondöv. Hänsynslösa människor tar sig ofta högt upp i karriären, och ju högre upp de klättrar desto fler likasinnade stöter de på och de får svårare att ändra beteende. Tyvärr sipprar deras egoism ner i organisationer och sprider sig. Så småningom blir arbetsplatsen inte alls ett särskilt trevligt ställe där folk varken visar hänsyn, omtanke eller trivs.
– Vi får lära oss att starka människor lyckas, medan svaga människor inte kommer någonstans. Det genomsyrar den amerikanska kulturen. Därför är många människor rädda för att ge och för att ta emot compassion av andra.
Daniel E Martin menar att många armbågar vässas redan på affärsskolorna. Eleverna får lära sig att världen är svart och vit och ekonomiska modeller i undervisningen bygger på antagandet om att människan är rationell. Att utbud möter efterfrågan på exakt rätt punkt. Företag som avskedar personal kan räkna med minskade kostnader och ökad vinst och börskursen stiger.
– Vi får lära oss att det är irrationellt att vara irrationell, men vi vet sedan länge att människor inte fattar rationella beslut. Vi gör det inte när det gäller våra relationer, våra pengar eller oss själv, säger Daniel E Martin.
Psykologen och professor emeritus vid Princeton, Daniel Kahneman belönades med nobelpriset i ekonomi 2012 för sin forskning inom beteendeekonomi. I hans bästsäljande bok Tänka, snabbt och långsamt beskrivs hjärnans processer vid beslutsfattande och visar att vi människor ofta begår fel och är lättlurade.
– De ekonomiska modellerna stämmer helt enkelt inte med verkligheten. Det är inte den billigaste skon som säljer bäst i butiken. Mycket handlar om tycke, smak och behov. Men kanske mest om hur mycket man gillar skoförsäljaren, säger Daniel E Martin
Teknik för omtanke
Den moderna teknologin har vänt upp och ner på landskapet på många sätt. Ett företags fina varumärke kan raseras över en natt av ett kritiskt inlägg som får snurr i sociala medier.
Konferensen Compassion and Technology, som hålls av CCARE, syftar till att stötta utvecklingen av compassionbaserad teknologi – teknologi som hjälper människor att lära sig och utveckla compassion, empati och altruism. Walter Osika på CSS vid Karolinska Institutet är mycket glad över konferensen.
– Eftersom vi tillbringar alltmer av vår tid med olika IT-relaterade medier är det klockrent att forska kring hur man kan få in compassion just där. Det känns högprioriterat att utveckla mer empatiskt sociala sätt att umgås på sociala medier, men också att utveckla spel som simulerar empatiskt socialt beteende, som komplement till alla skjut och dödaspel, säger Walter Osika.
Många moderna och kanske särskilt unga företagsledare har insett att det är mer givande att vara på jobbet om alla har roligt och trivs, och då är det dessutom lättare att vara lönsam. Därför är de intresserade av compassion. Wisdom 2.0 började som ett möte som samlade individer och företag som vill göra världen bättre genom ökad visdom. Det gemensamma intresset för deltagarna är att de vill leva med större visdom, mening och syfte och genom att använda teknologi vill de bidra till att skapa en mer öppen och hälsosam kultur. Bland några av dem finns grundarna av Facebook, Twitter, eBay och Paypal.
Omtanke lönar sig
Än så länge kan forskarna inte visa en direkt koppling mellan produktivitet och compassion, men det går att bevisa att folk mår bättre och att kostnaderna för stress och sjukfrånvaro minskar i företag där det finns compassion. Även kostnaderna för nyrekrytering är lägre i företag där cheferna har compassion eftersom folk inte slutar på grund av dåliga ledare.
Compassion kan manifesteras på olika sätt, till exempel genom att anställda får jobba hemifrån eller att de ges mer utlopp för sin kreativitet. Om de anställda känner sig sedda så jobbar de hårdare för att de vill bidra mer.
– Om folk upplever att du gillar dem kommer de att jobba bättre. Du kan bara låtsas så får du se, skrattar Daniel E Martin.
På frågan om han själv blivit en trevligare person sedan han började intressera sig för compassion istället för människor som är social dominansorienterade, svarar han ja, om än tveksamt.
– Jag vill ju gärna tro att jag är en trevlig figur. Jag är fortfarande ganska hård mot mig själv, men visst, min familj tycker att jag är roligare nu, säger Daniel E Martin.
Träningsprogram för ökad medkänsla riktade mot både näringsliv och vårdutbildningar har tagits fram vid bland annat Stanford University, Georgetown University och Harvard Medical School. Vid bl.a. Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Uppsala Universitet, Blekinge Tekniska Högskola samt Handelshögskolan i Stockholm pågår forskning kring dessa begrepp.
Foto: Shutterstock
Kära läsare, att hitta positiva nyheter att dela med mig av till dig, att kritisk granska artiklarna och jämföra dem med andra källor, tar mycket tid. Jag hoppas därför du vill stödja mitt arbete med Good News Magazine och spridningen av positiva nyheter. Bästa sättet är genom en Swishdonation till 0702200945 (Daniel Mendoza). Tack! 💕 /Daniel Mendoza