Om hopp

Att lyfta fram det negativa är lätt. Att klaga på saker och ting är lätt. Vi tenderar ofta att tro att vi vet bäst och att vi har lösningarna. Politiker borde göra si eller så. Kändisar borde göra si eller så. Fotbollsspelaren borde ha passat, skjutit eller sprungit åt ett annat håll.

Från den plats där vi själva befinner oss kan det ofta verka både enkelt och självklart vad andra borde göra. Lösningarna tycks ligga nära. De flesta av oss vet nog hur svårt det kan vara att förändra våra egna liv, lösa våra egna problem eller bryta negativa beteendemönster.

Ändå är det lätt att bli expert på vad andra borde göra. Kritik är lätt att ge. Det negativa är lätt att upptäcka. Att döma är lätt. Samtidigt längtar nog de flesta av oss efter mer godhet i världen och i vardagen.

Tänk då hur världen skulle vara – och kanske också hur vi själva skulle må – om vi ibland valde ett annat sätt att tänka och uttrycka oss.

I stället för att kritisera andra kunde vi fråga: Är jag bättre själv?

I stället för att påstå att något inte går att lösa kunde vi fråga: Kan jag hjälpa till?

I stället för att försöka ge bilden av att vi kan allt kunde vi säga: Jag är inte tillräckligt insatt.

I stället för att döma andra kunde vi säga: Jag vill förstå.

Det kanske inte löser världens stora problem. Men jag tror att det skulle få många människor att må lite bättre. Och kanske är det just så en bättre värld börjar.

En mindre dömande sådan.

Text: Daniel Mendoza, Good News Magazine