"Vi kan väl inte blunda för problemen!"

Det är en kommentar jag hört om och om igen under mina femton år med Good News Magazine. Den dyker upp så snart någon delar positiva nyheter – ofta med en ton som antyder att hopp och glädje är något man bör skämmas för. Många drar sig därför för att sprida goda berättelser, av rädsla för att framstå som naiva eller för att mötas av just sådana kommentarer. När barn och ungdomar – och vuxna – till slut förlorar framtidstron, hoppet och ibland även tilliten till vår egen art, då säger samma människor: "Ja, men det är ju så världen ser ut."

Men… gör den verkligen det?

När jag föreläser brukar jag ställa tio enkla frågor om världens positiva utveckling de senaste decennierna. För varje fråga – till exempel hur många barn som idag får gå i skolan, hur barnadödligheten sjunkit, hur fler fått tillgång till sjukvård, eller hur många valarter återhämtat sig – ber jag publiken räcka upp handen om de känner till detta. Det slående är att det nästan aldrig är mer än några få händer som åker upp. Av kanske tusen personer är det ibland bara tio som vet att 8 av 10 barn i världen börjar grundskolan idag – varav hälften är flickor.

Det handlar inte om att blunda för problemen. Det handlar om att våga se det goda.

De känner inte till att Themsen, som en gång ansågs vara biologiskt död, åter är ren och full av liv. De känner inte till att knölvalen, som på 1960-talet var nere i bara några få tusen individer, idag uppskattas vara över 130 000. Eller att gråvalar i östra Stilla havet återgått till det antal man tror fanns innan valjakten tog fart under 1800-talet. De känner inte till att över 90 procent av alla människor 15 år och äldre i världen idag kan både läsa och skriva. I början av 1970-talet låg siffran på strax över 60 procent, och pojkar och män stod för en större andel. På 1800-talet var siffran runt 10 procent. De känner inte till att cirka 200 länder har tecknat avtal för att skydda djuphaven i världen. Fråga för fråga, gång på gång – de goda nyheterna har inte nått fram.

De vet därför inte hur många fler barn som får gå i skolan. De vet inte hur en allt större andel av haven och våra naturområden skyddas. De vet inte att fattigdomen minskat, att fler fått tillgång till rent vatten och el. De vet inte att våldet minskat dramatiskt i städer som en gång var ökända för sin kriminalitet – som Medellín i Colombia, en stad som under 80- och 90-talet var synonym med rädsla, mord och narkotikakarteller, men som idag blivit en symbol för fred, utbildning och social innovation.

Men frågar jag om en kändis köpt sex och en annan knark – då vet alla. Då fylls rummet av skratt. Det är det vi hör om. För det är där mediefokuset ligger. Inte på valar som återhämtar sig. Inte på floder som vaknar till liv. Inte på barn som slipper slagen. Inte på enorma naturskyddsområden. Nej – på felsteg begångna av några få individer. Som om vi andra vore utan våra egna.

Så nej, kära läsare.

Det handlar inte om att blunda för problemen. Det handlar om att våga se det goda. Om att inte tysta ner de krafter som varje dag verkar för en bättre värld. Och framför allt – det handlar om att visa våra barn och ungdomar att deras framtid inte måste vara så mörk som massmedia ofta låter den verka.

Därför behövs goda nyheter. För att genom de positiva exemplen visa – inte bara vad som är möjligt – utan också att vi faktiskt bryr oss.

Jag minns en elvaårig pojke som efter en av mina föreläsningar bad att få prata med mig och skolans rektor bakom stängda dörrar. Gråtandes berättade han att han i flera månader funderat på att avsluta sitt liv. När jag försiktigt frågade varför, svarade han: "För att jag inte tror att ni vuxna bryr er om världen."

Som barn var de orden mina egna. Så hjälp mig visa att vi faktiskt bryr oss. Hur vi gör det? Genom att belysa framstegen, de goda exemplen, viljan och engagemanget.

Text: Daniel Mendoza

Kära läsare, ditt bidrag, litet som stort, gör verkligen skillnad! Om du uppskattar Good News Magazine, om du vill stödja spridningen av hopp och framtidstro, är en Swish-donation till 123 268 24 33 (Soul II Blue AB) ett värdefullt sätt att hjälpa mig. Tack för ditt stöd! /Daniel Mendoza

Foto; Pernilla Danielsson, Mallorca